måndag 21 mars 2011

Dagens PBU besök gick väldigt bra. Jag hämtade sonen som satt i korridoren
och arbetade vid datorn tillsammans med en annan klasskamrat (eller jobbade
och jobbade - de hade mera roligt tillsammans). Det visade sig att "storebror"
hade bara hunnit göra ett mellanslag...Nåja, det är skolans val att sätta grabbarna
att jobba själva i studiehallen och då får de utvärdera det sedan också.

Vi åkte in till PBU och fick vänta en stund innan "storebrors" doktor kom och
hämtade oss. Vi pratade medicin och sömn en stund tillsammans med
"storebror" och kom fram till att vi ska öka dosen på morgonen. Imorgon
testar vi att göra det och jag hoppas att det blir skillnad.

Sedan skickade jag ut honom i väntrummet med ett löfte om att han fick
dricka TVÅ koppar med varm choklad från kaffemaskinen trots att han
redan hade druckit en tidigare. Men på det sättet hann jag prata med
doktorn själv. Jag berättade om våra funderingar kring hans specialintressen
men framförallt hans bristande empatiska förmåga. Det slutade med att
hon ska prata med sina kollegor men troligtvis kommer "storebror" att
vidareutredas för att antingen få en tilläggsdiagnos eller för att utesluta
tilläggsdiagnoser. Oavsett vad som händer så måste vi få rätsida på hur
han tänker och funderar, hur det är med hans förmåga att hantera känslor.

Hur känns det för mig då? Det är väldigt blandade känslor. Å ena sidan
så känns det bra att vi har tagit upp de frågetecken som vi har med honom.
om det hör ihop med ADHD´n så behöver vi hjälp att nysta upp det och
att jobba med att tydliggöra olika saker om det inte hör ihop med ADHD´n
så är det bara att sätta sig ner och läsa för att få mera förståelse.
Men å andra sidan så känns det SKITTUNGT. Tänk om det är något
mera "fel" på honom. Jag/vi har ju varit inställda på att han "bara" har
ADHD och nu kanske det finns något annat också. Hur påverkar det
hans framtid i så fall. Om det inte är någonting i diagnoslandet som orsakar
hans beteende hur kommer det att påverka hans framtid..
Vad galet det kändes att skriva "fel" men ni förstår väl hur jag menar utan
att ta illa vid er.

Idag är det många tankar som snurrar runt i min hjärna och jag ser fram emot
att gå och lägga mig. Imorgon stannar jag hemma med "lillebror" som
fortfarande har lite feber och snuva. Vi ska bara ha en hel mysardag,
kanske baka någonting...Imorgon får vi se vad vardagen bjuder på.

2 kommentarer:

  1. Förstår så väl dina funderingar på vilka eventuella tillägsdiagnoser som kan vara möjliga. Men något som är vanligt är ju att barn som börjar medicineras för adhd och blir lugnare i det, så "kommer" tex deras asperger drag fram som inte märkts tidigare eftersom adhd kan ta överhanden.

    Jag kände likadant som du när jag fick veta att Junior inte bara hade aspergers utan adhd också, så jag förstår så väl dina känslor.

    Men det är nog som sagt bra att titta så man vet, hur det än är. Om inte annat får du ju veta átt det inte är något mer.
    Hoppas att du kan sova!!!
    Kram
    Lena

    SvaraRadera
  2. Hej, vi är i ungefär samma båt känns det som. Min Tjabo kommer ju troligtvis få en ADHD-diagnos fast jag tror att han även kan ha nåt inom autismspektrum. Det är klart att det känns hårt med två diagnoser, men tänker man stöd och hjälp i vuxenlivet så finns det fler möjligtheter om man dessutom har en autismspektrumdiagnos.
    Nu vill vi ju förstås inte att våra barn ska ha några svårigheter alls egentligen, så det är klart att det känns tungt.
    Stor varm kram från Mib.

    SvaraRadera