Lucia och öppet hus.

Varje år brukar barnens skola ha öppet Hus den 13 december, då bjuder årskurs 6 på luciaföreställning, det finns pyssel i några klassrum och årskurs 4 eller 5 säljer fika. Ett väldigt uppskattat arrangemang!

Även vi brukar vara på denna kväll men vi stannar sällan någon längre stund. Det tar på krafterna för oss allihopa! Vi började med att titta på det vackra luciatåget, jag, maken och lillebror satt tillsammans medan den andra sonen valde att sitta med sina klasskamrater. Otroligt nog stannade han kvar efter luciatåget och väntade på oss!!

När vi gick från föreställningen stod nästa "publikhord" och väntade på att få komma in till gympasalen. Fastän det stod massor av folk i korridoren gick det jättebra. Sonen frågade om vi kunde köpa fika i matsalen men vi sa att vi köper fika längre fram eftersom det är så mycket folk vid matsalen. Egentligen hade han hunnit ställa in sig på att äta i matsalen före han ens frågade, men trots vårt svar så blev han bara lite irriterad och vi fortsatte längre bort.

När vi är på väg och köpa fika kommer sonen på att han hade läxa som skulle tas med hem...den måste man ju hämta...hux flux skuttade han iväg mot andra hållet jämfört med oss så det var bara att styra om kosan. Han hämtade läxan och skuttade vidare. Det var många saker som for fram och tillbaka hos honom så det var lite jobb har hålla fokus åt honom. Men till slut fick vi vårt fikabröd, han hittade världens största "mockaruta" som han mumsade på så gott. Efter lite fika i magen var lillebror sugen på att pyssla, medan jag och lillebror pysslade väntade sonen och pappa bakom - han ville INTE pyssla. Det var ju för småttingar... Vilken tur att sonens förra lärare kom och pratade en stund - då gick tiden snabbt.
Vi saknar henne i sonens skolgång!

Nåja, vi är hemma igen men han har så svårt att varva ner. Tyvärr är han ännu vaken och "kan inte sova!"
Men det löser sig nog.

Förutom en massa lussande har jag och lillbror även hunnit vara iväg med hunden till veterinären. Eftersom sonen inte visste om att hunden skulle åka till veterinären (det blev en aning akut) så tänkte jag att jag ringer och talar om för honom var hunden är när han kommit hem från skolan. samtalet går ungefär så här:

- Hej, det är mamma!
- Hej
- Saknar du någon hemma?
- ...(tänker)....näää, hurså?
- hunden är ju inte hemma.
- är han inte???

Hoppas att ni andra också har haft en trevlig lucia.